Visby

Förra veckan tillbringade jag på Gotland och kom hem full av upplevelser, ny inspiration och totalt överlastad av nya intryck. Det tog ett par dagar att smälta allt och summera.

Innan jag åkte hade jag höga växt-och trädgårdsupplevelseförväntningar och de uppfylldes med råge. Kameran gick varm så klart ;) Härliga växter, vackra färgkombinationer, roliga idéer, intressanta portar, gångar, murar o.s.v. förevigades och jag inser så här i efterhand att jag skaffade mig rejält med efterarbete. Med över 1000 (tusen !!!) nytagna foton har jag att göra på kvällarna framöver med att sovra och sortera. Hur hann jag ta så många kort på bara en vecka? Och hur ska jag kunna välja ut vad jag ska visa här på bloggen?

De närmaste dagarna får det bli Gotlandstema känns det som och jag börjar med lite bilder från Visby. Här tog jag många promenader och njöt av att den riktiga turistsäsongen inte hunnit komma igång än. Det var riktigt lugnt och skönt! Jag hade hoppats på att få rosorna blomma längs de smala medeltida gatorna och känna luften fyllas av tung rosdoft men jag kom någon vecka för tidigt. Några rosor hade börjat slå ut men de flesta rosenknoppar var fortfarande hårt knutna och väntade tillsammans med stockrosor och lavendel ytterligare en tid. Men där fanns mycket annat fint att se :)


Visby inbäddad i lummig grönska.


Söt rosa malva mot lika söt rosa husvägg.


Inte en droppe regn kom på hela veckan men det fanns gott om annat regn. Blåregnet hade precis börjat blomma ...


... och hela Gotland svämmade över av gullregn. Har aldrig sett så mycket på samma gång! Här blommar den i en ruin i Visby.


Tjärstruket hus med fina gröna snickerier. Pipörten blommar och snart också den röda rosen. Kommer att se fantastisk ut mot det svarta och gröna. Men här tyckte jag nog ändå att den lilla kalkstrenstrappan var finast - så vacker i sin enkelhet.


Frodig pipört längs hela gatan. Riktigt fint!


Gamla fina hus sida vid sida med de små trädgårdarna väl dolda bakom höga vackra plank.



En charmig port. Undrar hur trädgården ser ut där bakom?


Murgrönan tar nästan över ringmuren bakom den gamla brandstationen.


Enkelt och skönt. En syrenhäck med en frans av silverarv ovanpå en kalkstensmur.

Trädgårdsglädje

Det är så roligt att se hur det växer i trädgården nu! Jag blir så glad :) Efter regnet tog det riktigt fart. Jag gick en liten tur i trädgården och förundrades över växtkraften.


Piplöken är på väg att blomma och det är verkligen dags att skörda av persiljan. Men rucola äter vi varje dag och den har faktiskt svårt att hålla jämna steg med oss. Jag ska så en rad till.



Daggkåpan växte 20 cm på några dagar och slog ut. Nästan alla har väl daggkåpa i trädgården och kanske har den blivit lite för vanlig för att uppskattas ordentligt för sin skönhet men jag tycker den är näst intill oumbärlig. Den mjukar upp och tonar ner där det är för mycket och för många starka färger men förstärker å andra sidan där det behövs intryck. Den fina bladformen och de härligt fluffiga limegröna blommorna är egenskaper man verkligen ska ta tillvara på.


Palmkålen ser så fin ut med sina mörka, buckliga blad. Jag längtar till den blir riktigt stor och strutformad. Då skär jag bladen i strimlor, steker snabbt i olivolja och saltar. Jättefin växt även i blomsterrabatterna!


Rädisorna är redan färdiga för skörd. Till middag i dag blandade jag dem i en enkel sallad tillsammans med avocado och droppade på olivolja och lite pressad lime.


Äntligen kommer borstnejlikorna! Jag älskar dessa blommor. När jag var liten fick jag dem alltid i fina små buketter av mormor på min födelsedag.

Eftersom jag inte haft så mycket av växter de sista två åren då vi hållit på och anlagt så ville jag så klart ha allt i år! Har satt massor av nytt som jag aldrig provat förut och det jag är mest spänd på är:


Isört. Jag norpade ett blad på Bergianska trädgården förra sommaren och blev helt tagen. Salt och friskt! Som att bada i havet och slicka saltvattnet av läpparna. Bladen glänser dessutom som om den vore beströdda med små diamanter! Ett måste ha!


Haverrot. Gammal kulturgrönsak från 1899. Den ser inte så mycket ut för världen just nu men när den vuxit till sig ska den vara en delikatess som tillagas som sparris. Kan knappt vänta!


Rädisbaljor. En typ av rädisa där man inte äter roten utan fröbaljorna efter blomning. Ska vara lite kryddiga och kan användas råa, wokade eller i soppor. Spännande!


Sparrissallad. Kulturarv från sent 1800-tal. Bladen äts som sallad men det som ska vara godast är bladstjälkarna som har en nötlik smak och äts som sparris.

Jag får återkomma senare om hur det de tre senare smakar men än så länge är det full pott på isörten.


Och snart är det dags att göra flädersaft!

Vallört

Vallört är en riktig välgörare som jag gärna har i trädgården. Den är inte bara vacker utan den har också ett imponerande näringsinnehåll och en hög proteinhalt vilket gör den mycket användbar som växtnäring och fodergröda men även som läkeväxt.


Vallörten blommar nu i juni-juli och är en robust och mycket snabbväxande perenn med vackra klockformade blå, lila, rosa eller vita blommor (beroende på sort) och håriga, nästan stickiga, blad och stjälkar. Saften kan vara lätt frätande så var försiktig om ni plockar.

I århundraden har har vallörten haft sin självklara plats i örtagården, framför allt för sina läkande egenskaper. Vanligt var att använda grötomslag och oljor med vallört för att läka allehanda sår och hudproblem men även påskynda läkningen av vrickningar och svullnader.
Numera vet man genom analysmetoder att vallört har en mycket hög proteinhalt och en del av proteinet utgörs av allantoin som bidrar till cellbildning hos foster och därför anses vallörten ha sårläkande verkan.

Själv använder jag gärna vallört till växtnäring. Den innehåller framför allt stora mängder kalium men är även rik på fosfor, magnesium och kalcium.

Man kan antingen göra ett flytande vallörtskoncentrat, precis som man gör med med nässelvatten. Man lägger bladen i ett mörkt kärl, en tunna eller hink med lock, och sedan fyller man på med vatten. Ung. 1 kg blad är lagom till 10-15 liter vatten. Sedan lägger man på locket och så får det stå i ca 1 månad. Därefter silar man av bladen och använder vätskan outspädd.

En annan metod är att inte använda något vatten alls utan packa bladen tätt i ett kärl, lägga på en tyngd och sätta på ett lock och låta det stå svalt tills vätska utsöndrats av sig själv. Sedan späder man vätskan med vatten tills den är ung. tefärgad.

Bladen kan också läggas direkt i komposten med jämna mellanrum. Jag har gärna ett bestånd vallört växande i komposthörnet så att det bara är att skörda och lägga i då och då.

Den kan också användas vid täckodling. Såg mycket av det i England. Jag har dock inte provat det själv men har hört att man då först ska låta bladen vissna ca. 2 dygn innan man lägger på dem.

Det sägs även att man kan hindra sniglar genom att lägga vallört runt plantorna. Det kan jag faktiskt tänka mig för jag skulle inte vilja lägga mig i en hög vallört. Fy så stickigt. Saften ska ju också vara lite frätande.


Rosavit vallört är tjusig den med!

I England hyllas vallörten till skyarna just för att den är så näringsrik och används både av vanliga trädgårdsägare och yrkesodlare, framför allt inom ekologisk odling. Här hemma använder vi kanske mer nässlorna som växtnäring men jag använder gärna både och, fast inte tillsammans.

Man ska dock tänka på att vallörten sprider sig väldigt lätt och den kan därför gärna få ett eget hörn att hålla till i. Har man en gång planterat den är det svårt att bli av med den. Fast det vill man inte gärna för den är lätt att bli förtjust i. När man skördar kan man ta hela plantan men lämna kvar ca 10 cm av stjälken. Då växer den snabbt upp igen och man kan få flera skördar på en sommar.

Försommarpromenad

Efter att ha arbetat hela förmiddagen vid ritbordet är det så skönt att få komma ut på lunchpromenad. Helst går jag utåt landet för det är där jag kopplar av bäst. Med naturen omkring mig, fåglar som kvittrar, vinden som blåser och allt som doftar känner jag riktigt hur hjärnan återhämtar sig och lugnet sprider sig i kroppen. Det spelar ingen roll hur bökiga problem jag lämnade kvar vid ritbordet, när jag kommer hem igen är det som om de var lättare att lösa :)

I dag blev det en riktigt fin försommarpromenad och här är lite av vad jag såg.


Flammande vallmo i en slänt.


Vallmo bland prästkragar. Jag kände plötsligt att jag skulle vilja ha en rabatt i bara orange, vitt och gult. Så fräscht!


Vallört och törel i dikeskanten. Härlig färgkombination.


En hel äng av hundkex.


Rofyllt betande och dåsande.


Lupiner vid sädesfält.


Skimrande vresrosor. Så fina nu och lika fina till hösten när nyponen kommer.

Min trädgård. Del 2.

Sedan bilderna i förra inlägget har det hänt lite, tack och lov! Trädgården vi nu håller på att skapa är till stor del en nyttoträdgård eftersom vi tycker mycket om att äta egenodlat men samtidigt ska här finnas fina prydnadsväxter, rum för vila och avkoppling och plats för lek. Viktigt är att det det ska vara funktionellt och vackert på samma gång. Här ska finnas fruktträd, bärbuskar, örtagård, grönsaksland och mängder av härliga växter bara till lyst. Fast eftersom även nyttoväxterna är väldigt vackra så blir det fint överallt.

Mycket av min inspiration tar jag från egnahemsträdgårdarna på 1930-talet men även från de formella örtagårdarna genom historien. Samtidigt har jag med mig ett "arv" från mina tidigare trädgårdar där varje trädgård har lämnat spår efter sig i form av vackra intryck, stämningar, goda idéer o.s.v. och en hel del av det vill jag återskapa och fortsätta ha omkring mig.

Från England har jag t.ex. med mig rumsindelningen och den mysiga och ombonade känslan den skapar och därför ska här finnas flera ”rum”, bl.a. välkomstrummet (entrén), matrummet (altanen), lilla och stora örtagården, den vilda trädgården, köksträdgården, arbetsrummet (kompost och planteringsbord), solhörnan för vila och så gräsytor för aktivitet.
För att skapa så många rum måste utformningen planeras noga, framför allt väggarna och taket som ger struktur. I vår trädgård kommer väggarna att bestå av både byggda konstruktioner och högre planteringar med prydnadsbuskar och perenner. Väggarna kommer också att skydda från vind och skapa ett varmare microklimat. Träd är ju en självklarhet som tak men under tiden de växer upp så bygger vi på höjden och tar hjälp av klätterväxter.

Ett av de stora utmaningarna blir att komma överens med lerjorden. Lerjord är dock igen dålig utgångspunkt får odling, den innehåller framför allt mycket näring, men få växter klarar av att växa i mycket tung, kompakt och dåligt dränerad lerjord vilket vi har. En sådan jord blir lätt vattenmättad (= drunkningsrisk) + att den är kall vilket gör att den värms upp långsamt på våren och växterna får en långsammare start. Och vi som ska ha örtagårdar med mängder av växter som älskar varmt och väldränerat och en köksträdgård som vi vill ska komma igång tidigt på året! Jag säger bara primörer med smör!
Lösningen för örter och grönsaker blev därför rejäla odlingslådor med fluffig, sandblandad jord. För övriga planteringar gäller rejäl jordförbättring med mängder av barkmull och hästgödsel. Tack och lov bor vi nära ett generöst stall :)


Här är baksidan med några av våra rum som håller på att ta form. Väggarna är inte riktigt på plats ännu men ni kan få en idé om utformningen genom att titta på rabatterna där väggarna ska växa upp.
Närmast ser ni stora örtagården med inramande rabatter/väggar och valvbågen som ska täckas av honungsrosen Rosa Helenae hybrida. Örtagården ska senare stenläggas.
Längs huset har vi solvrån i hörnet, sedan kommer lilla örtagården och sist matrummet. Matrummet ska få en vägg av växter till höger om sig som avgränsning. Till höger om matrummet, mellan husen, har vi arbetsrummet med kompost osv. avskärmat med ett staket mot baksidan (grind håller på att snickras) och med spaljéer som ska täckas av vildvin mot framsidan.



Annan vinkel. Här ser man också köksträdgården till vänster.



I lilla örtagården närmast huset växter mest grönsaker och örter som jag dagligen använder i maten så att jag har dessa nära till hands. Där huset möter förrådet har vi ett härligt varmt hörn och jag tippar på zon 1 fast vi eg. har zon 2 här. Perfekt för en liten Medelhavshörna så småningom.


Köksträdgården ska snart ska få en egen karaktär med bl.s. barkchips som markbeläggning. Som vindskydd mot norr har den fått en spaljé "i ryggen" som kommer att täckas av humle och snart växer en låg vägg upp i väster.


9 ton finfin ört-och grönsaksjord beställdes till alla lådorna och det tog mig en vecka att fylla dem. Man behöver inget gym när man anlägger en trädgård ;)

Men det är mycket kvar. Bl.a. ska gångar och ytor stenläggas, en pergola för klätterväxter ska byggas liksom ett vedskjul, fler rum ska anläggas, vi ska ha hallonland, bärbuskar och fler fruktträd och så ska vi såklart ha en fin framsida. Runt nästan hela tomten ska sedan en syrenhäck planteras som ska få växa sig hög och frodig. Men eftersom allt redan finns på en ritning behöver vi inte planera under tiden utan vi tar bara en yta i taget när vi känner för det. I vår egen takt och efter våra förutsättningar. Det kommer att ta flera år innan vi har en uppvuxen trädgård men så roligt det kommer att vara under tiden. Och en trädgård blir ju aldrig färdig.

Min trädgård. Del 1.

I det här inlägget får jag börja med att varna för bilderna ;) Här finns inte mycket inspirerande eller vackert men det visar vår trädgård för två somrar sedan och starten på vårt stora projekt. I dag ser det annorlunda ut men jag tänkte börja från början.

När vi flyttade till vårt hus i juni 2008 förstod jag att det skulle bli en hel del arbete med trädgården. Den såg verkligen för bedrövlig ut! Här fanns i stort sett bara ”energiskog” (en enorm salixhäck), en liten plätt gräs, en stor swimmingpool, ett murket trädäck samt ve och fasa parkslide av värsta sorten.
De förra ägarna ville ha ett rejält insynsskydd och "energiskogen"/salixhäcken hade fått förväxa sig och var som minst ca. 4x4m och som mest ca. 5x7m. Runt nästan hela tomten! Huset hukade av förskräckelse och gräsmattan hade insett sitt nederlag och dragit sig tillbaka. Bara poolen stod oberörd i mitten och glittrade med trädäcket som närmaste granne och parksliden som kompakt vägg. Men eftersom vi inte ville ha vare sig pool, ett ruttet trädäck, energiskog eller parkslide så rök dessa fortare än kvickt och första sommaren tillbringades därför i en grushög och leråker efter att maskinerna varit här och gjort sitt demoleringsarbete.
Sommaren 2009 kom gräsmatta, altan, fruktträd, liten örtagård och en gruslagd solvrå i den varma hörnan där huset möter förrådet.
Nu tredje sommaren går vi vidare enligt planen. Redan första vintern roade jag mig med att göra en genomtänkt ritning över hur trädgården ska se ut och den följer vi steg för steg. Nåja, nästan i alla fall. Ibland får jag en ny fin idé och då ändrar vi lite men ritningen ligger hela tiden till grund för anläggandet och är utgångspunkten. Ca 1200 kvm håller nu på att grävas, planteras och inredas. Ett helt äventyr!

Här kommer lite ”förebilder”. Så här såg det ut i juli 2008 under demoleringen. Inte så roligt men det blir bättre. I nästa inlägg får ni se hur långt vi hunnit nu.


Poolen och trädäcket är borta.


Här avverkas "energiskogen".


Så här stora maskiner ska man egentligen aldrig släppa in på tomten. De gör stor skada när de pressar samman jorden med sin tyngd men vi hade tyvärr inte mycket att välja på.


Ena långsidan. På all bar jord stod "energiskog". Salixhäckar kan som sagt bli breda om de släpps lösa. Och inomhus höll vi samtidigt på att flytta in och packa upp flyttkartonger så det rådde kaos både inne och ute. Urjobbigt såklart men det var fart överallt och allt gick ju åt rätt håll och blev bättre :)

Jag tycker att det är så roligt att jag har fått detta tillfälle att få skapa en trädgård från grunden! Jag vet att många gärna vill ha en "instant garden" men jag tycker att själva förverkligandet är något speciellt och det vill jag inte missa. För mig är en trädgård "mer en verkstad än ett galleri" (jag tror det är Lars Krantz som jag citerar). Att ha trädgård är att skapa, arbeta och pyssla men jag säger heller inte nej till galleribiten. Att sitta och titta på och njuta av allt fint man skapat är underbart och något man verkligen ska göra ofta! Och i sådana avkopplande stunder brukar nya roliga idéer födas :)

Men nu måste jag avsluta med något vackert så det blir lite balans i det här inlägget! Det blir ännu en bild från Drömparken. Dit åkte jag ofta den sommaren för att få ny energi och inspiration.

Rosmarin

Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en stor favorit i mitt kök, särskilt nu på sommaren. Nyklippt och färsk får den vara med i potatis- och pastasallader, som pålägg tillsammans med fetaost och tomater, i kakor och i te. På vintern använder jag den torkad i köttgrytor, till kycklingrätter och i soppor. När det gäller rosmarin, ja örtkryddor överlag egentligen, är det inte bara smaken som är god i maten utan även doften är härlig när man förbereder maten! Hackar man rosmarin doftar snart hela köket som en kryddbod :)

Rosmarinus betyder "havets dagg" (syftar troligtvis på de vackra blå blommorna) och officinalis betyder verkstad eller apotek och talar om att arten används som medicinalväxt.
Runt Medelhavet växer rosmarin naturligt i bergen och många odlar den även i trädgården eftersom den är oerhört populär i köket. Därnere i värmen kan den bli riktigt stor, över metern hög där den trivs, och som den doftar där solvarma dagar! Jag minns en promenad en varm vårdag i Cabris, en liten sydfransk bergsby, där jag plötsligt kände en tung doft av rosmarin men kunde inte se varifrån den kom förrän jag gick runt hörnet på ett hus och där stod en magnifik rosmarinbuske. Metern hög och rund växte den intill en liten parkering, lysande av blå blommor medan de eteriska oljorna praktiskt taget vibrerade i luften.
Här i Sverige har den dock svårt att klara våra kalla vintrar och det är bara i riktigt varma och vindskyddade lägen som den kan odlas på friland. De flesta av oss får därför odla den i kruka och ta in den under vintern. Men det är en ört som är väl värd att pyssla om och skämma bort lite extra!

Jag använder örter dagligen och i dag har jag bakat rosmarinkaka med apelsin. En riktig sommarsockerkaka som passar bra på kaffebordet och bryter av lite extra med sin säregna smak.



Här är receptet för er som är sugna på att prova:

150 g smält och avsvalnat smör
2 1/2 dl strösocker
4 ägg
2 msk torkad och stött rosmarin eller 1/2 dl hackade rosmarinblad
3 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
Rivet skal av 1 apelsin
1/2 dl pressad apelsin

Gör som sockerkaka: Vispa ägg och socker fluffigt. Blanda ner övriga ingredienser. Häll i smord och bröad 1 1/2-litersform. Grädda i 175° i ca. 1 timme.

Som medicinalväxt anses rosmarin bl.a. stimulera och ökar blodcirkulationen och pigga upp. Drick t.ex en kopp rosmarinte för att komma över eftermiddagssvackan i stället för en kopp kaffe. Om man är frusen och trött kan ett fotbad med rosmarinavkok kännas uppiggande och värmande.

Rosmarinte görs så här:
Låt en liten kvist rosmarin dra i en tekopp varmt vatten 5-10 minuter. Jag tycker det är gott med en klick honung, gärna lavendelhonung som passar extra bra till sin "medelhavskompis".



Tänk bara på att täcka över koppen medan teet drar för annars försvinner de flyktiga och nyttiga ämnena ut i luften. Lägg på ett lock och häll sedan tillbaka dropparna som bildats där i koppen.