tisdag 4 januari 2011

Trägårdsplanering i vintertid

Ute är det massor av snö och kallt, riktigt vackert och gnistrande, men jag har drabbats av akut vårlängtan. Jul och nyår är över och jag kan knappt vänta tills de kommande månaderna har försvunnit ur kalendern. Jag vill se ljusgröna blad, sippor och vivor, få jord under naglarna och känna värmande solstrålar! Det hjälper lite att bläddra i alla nya frökataloger, läsa trädgårdsböcker, drömma och planera.


Snart, snart ...

Under julledigheten har jag tillbringat många timmar vid min egen planteringsritning för att mer i detalj bestämma var varje växt ska växa i trädgården. Den grundläggande ritningen över trädgården med alla funktionsytor har varit färdig länge och den har vi utgått ifrån under de år vi hållit på att anlägga men nu har vi kommit så långt att det är dags för mer långsiktig plantering av rabatter. Högt, högt upp på önskelistan står att få en riktigt fin örtagård och så har jag fått en helt sanslös längtan efter en pionhäck som en fluffig, rosavit dröm framför hallonlandet. Fler valvbågar med rosor ska det också bli, ett bra sätt att snabbt ordna till höjd i vår långt ifrån uppväxta trädgård.

Växtkomposition är något av det roligaste jag vet! Timmarna flyger iväg när jag sitter där omgiven av växtlexikon och frökataloger och pusslar med former, färger, växtsätt och blomningstid. Det är så trevligt att sitta och tänka ut vilka växter jag vill mötas av vid entrén när jag kommer hem, vad som ska fylla luften med väldoft vid uteplatserna, var mina favoritväxter ska stå så att jag får mest glädje av dem, hur jag ska skapa en utsikt från köket som ser fin ut även nu under vintern o.s.v.


Månviol, Lunaria redivia, doftar ljuvligt på våren och ska planteras nära en sittplats. Tänk att sitta i vårsolen omgiven av den härliga doften.


Röd solhatt, Echinacea purpurea, hör hemma i örtagården.


Anisisopen, Agastache foeniculum, är en favorit som jag frösådde förra året och planterade tillfälligt där det fanns rum men nu ska den få sin rätta plats i örtagården. Som bakgrund ska den få högvuxen, silvrig malört och en polkagrisrandig Rosa mundi och som en liten frans framför planterar jag den skira stenkyndeln. Det kommer att bli fint!


Polkagrisen Rosa mundi, gallicaros från 1581, har odlats i örtagårdarna till bl.a. rosenvatten. Får dessutom fina nypon.


Höjdaren fläckflockel, Eupatorium maculatum 'Atropurpureum', passar som bakgrund.


Sköldpaddsört, Chelone obliqua, blommar ända in i oktober.


Fina bladformer ska det finnas mycket av. Hasselörten, Asarum europaeum, ska få smyga in i skuggan under höga rosenbuskar.


Ingen trädgård utan ringblommor! Det här är Calendula officinalis och den ska jag odla ett mindre fält av i trädgårdslandet och sedan använda i en handkräm med olivolja och bivax. Blir fint för nariga trädgårdshänder.

Nu vet jag visserligen att trots planeringen så kommer det att bli en del förändringar i alla fall, man måste ju få vara spontan och experimentera emellanåt också, men jag tycker det är skönt att ha en genomtänkt grundplan. Då vet jag att helheten blir bra, stommen och strukturen fin och hållbar, att åretruntintresset är tillgodosett, att växterna står där de trivs bäst, att vackra blickpunkter finns med och att växter som ger insynsskydd och lä hamnat där de ska. Faktiskt är det sedan lättare att skapa och experimentera fritt när stommen är på plats. Den ger stabilitet och då kan man "inreda" och experimentera med sina små projekt lite som man vill utan att det egentligen förändrar helheten.

Men än är jag inte helt klar med planteringsritningen och problemet är att jag inte på långa vägar får plats med alla växter jag vill ha med. Jag tycks älska yviga buskar och perenner som maffigt breder ut sig, d.v.s. allt som tar plats, och föredrar definitivt större planteringar av samma växt så det blir effekt. Jag våndas, prioriterar och stryker i önskelistorna. Tack och lov att jag även önskar mig söta marktäckare som kryper in under buskarna och klättrare som tar plats på höjden. Men en del växter får nog finna sig i lite "compact living". Fördelen är väl att där inte kommer att finnas plats för ett enda ogräs!


Någonstans ska jag också få plats med den fina himmelsblå amsonian, Amsonia tabernaemontana, men var återstår att se.